VAD ÄR VIKTIGAST - SYSLÖJD ELLER MATTE?

Så har förutsättningarna förändrats för den som söker högre utbildning och har betyg från 2006 och dessförinnan. Vissa betyg är värda mer och andra är värda mindre - trots att antal poäng, dvs antal studieveckor, är lika ämnena eller kurserna emellan.
Högst rankade är vad jag skulle kalla vetenskapliga ämnen. Matematik, naturvetenskap, samhällskunskap och så vidare. Lägst kommer skapande verksamhet och idrott till exempel.

I min klass har vi idag bl.a. diskuterat Focaults teorier. Focault skulle säkert hålla med om att dessa ämnen är vetenskapliga och dessutom tillägga att de är förnuftsbaserade ämnen.
Alltsedan upplysningens tid har vi i väst vuxit upp med tanken om att människan bär på ett förnuft med vars språk vi kan beskriva världen. Förnuftet är viktigast och saker bör kunna bevisas genom ex. vetenskapliga experiment. Från denna tid har vi blivit mer och mer inriktade på förnuftsbaserade ämnen.

Men vad är det som säger att trä- och syslöjd inte är lika värt som matematik? Att slöjda kan ju också beskriva världen, ge en bild av den verklighet vi lever i. Det vet alla som slöjdar och många som kommer i kontakt med hemgjorda saker, konsthantverk och skapande i olika former.
Och trots att jag tycker att det är viktigt med matematikstudier och ser det förnuftiga i att läsa fysik tycker jag ändå att det borde finnas mer utrymme för individens möjligheter - även när man senare läser vidare.

Focault skrev en bok som heter Vansinnets historia under den klassiska epoken. I den talas det bland annat om att litteratur kan vara ett slags rum mellan det medvetna (och förnuftiga) och det omedvetna. På samma sätt kan jag tycka att det mesta skapande sker just i detta mellanrum mellan medvetet och omedvetet.

Bilden nedan kommer från Mentalvårdsmuseet i Säter som jag för många år sedan besökte.
Mitt starkaste minne var en klänning som en av de intagna broderat, den var fullklottrad med ord, jag kommer inte ihåg vad det stod men känslan som den framkallade minns jag fortfarande. Jag hittar ingen bild av den där klänningen just nu så ni får se ett annat broderi från museets samlingar.

Fritt broderi. Utförd av kvinnlig patient under 1970-talet.
Foto: Lars Wikström

Jag förstår att en av skolans viktigaste uppgifter är att utbilda oss in till att vara del av ett samhälle. Jag förstår också att utopin för detta samhälle, i en demokrati och i den tid vi lever i, oftast bestäms av olika politiska grupper. Jag är inte emot det. Inte alls. Men jag hävdar ändå starkt att vissa ämnen, så som slöjden i skolan, också gör nytta i samhället.

Skapandet kan vara ett utlopp för känslor men också för värderingar och åsikter. Slöjden kan vara "nyttig" men också komma helt naturligt, som en del av livet.
Skapandet kan hjälpa oss människor att formas till dem vi är och vill vara.

PS.
Lyssnartips om hur broderi hjälpte en människa hantera någonting helt annat än ett knepigt mönster: Syjuntan och trösten. Alla program från syjuntan rekommenderas varmt. De går att ladda hem för lyssnande i MP3:n också som bonus!
Vill du läsa vidare om broderi och tankar kring det kan rekommenderas: Jag syr påsöm, alltså finns jag av MammaP.